Fantas simsblogg

Inlägg publicerade under kategorin Nattens Konsekvenser

Av Fanny - 20 januari 2013 12:45


Tidigare delar: 
 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 9 Del 10 Del 11 Del 12

Läs tidigare delar om du inte har gjort det! Det kan även vara bra att läsa den senaste delen lite snabbt innan du läser den här om du inte riktigt minns vad som hände.


Del 13


 
- Vad gör vi nu då? Snyftar Amber. Hon är förkrossad. Trots att hon inte bott i sin lägenhet särskilt länge och det inte alls var hennes typ av bostad hade hon blivit mycket fäst vid den.
- Nja... Jag vet inte exakt. Mitt hus har aldrig brunnit förut, säger Jacob men ångrar nästan direkt att han sa det. Varför måste jag säga fel saker hela tiden?! Tänker han surt och lovar sig själv – ännu en gång – att skärpa sig. 


- Jag antar att vi får vänta och se. Du kommer förmodligen bli tilldelad ett nytt hus att bo i ett tag tills det som gick sönder i din lägenhet blir reparerat, säger han försiktigt.

- Mm, svarar Amber dystert.                    



- Du... Jacob...

- Ja?

- Det är säkert för mycket begärt... Så du får säga nej så klart... Känn ingen press på att du måste tacka ja...



- Men skulle jag kunna bo... Hos dig? Under tiden?



Denna replik chockar Jacob. Han vet inte riktigt vad han förväntat sig, men det var garanterat inte det här.

Men jag kan väl inte säga nej till det... Tänker han medlidande med Amber. Hon kommer att förlora en hel del i den där branden. Det minsta jag kan göra är väl ändå att låta henne bo hos mig...

 


- Ja då, säger han och kramar om henne.

- Tack, snyftar hon och kramar tillbaka.



- Jag hör sirener, mumlar Jacob.

Amber svarar inte.



- Vi kommer att behöva prata lite med brandmännen först. Men det kan jag göra, om du vill, säger Jacob och släpper henne.



- Förresten... Jag bor tillsammans med min syster Elin. Och min pappa, men han är i Dubai de kommande veckorna. Har du något emot det? Frågar Jacob försiktigt, han hade nästan glömt bort Elin vilket var ytterligare en anledning till hans dåliga samvete. Även om han vet att Elin bara skulle reta honom för att han tänkte för mycket på Amber, oavsett om det var sant eller inte.

- Jo, det är okej såklart, svarar Amber.                



- Åh, brandmännen är här, mumlar Amber frånvarande och blickar ut mot gatan där en brandbil - något Amber aldrig sett med egna ögon - just stannat.



Inom några sekunder är ett par stressade brandmän framme vid dem.

- Vilken våning?! Frågar en av dem.

- Tjugoen, svarar Amber frånvarande.

Utan att svara springer de in i byggnaden.



- Nu är det bara att vänta, säger Jacob.

- Mm.

- Kom, vi sätter oss, säger Jacob och börjar gå ner för trappan mot en bänk. Amber följer efter utan att säga något.



De sätter sig båda ner på bänken. Ingen säger någonting, men då börjar de känna små droppar på huvudena och sedan bara öser det ner. Regn.

- Fan också, muttrar Jacob.

- Glömt jackan? Fnittrar Amber.



- Japp, flinar Jacob mot Amber, men hon tittar framåt igenHon är fortfarande lite skakad efter vad som nyss hänt.



Ingen av dem vet riktigt hur och när det hände, men rätt som det var sitter de närmare varandra och bara är. Vilket båda två är rätt så bekväma med. De fryser inte längre.



Nu kanske vi kan bli vänner på riktigt, tänker Amber. Jag har behövt en vän som honom. En vän som direkt kommer och hjälper mig och ger mig stöd när något går fel. Någon som jag kan skratta med. Någon som jag kan reta utan att han blir arg på mig. Precis en sådan vän som min bror var innan han förlovade sig.

Några minuter senare kommer en brandman gående mot dem.

- Hej, jag vill bara...

När hon ser vilken position de sitter i tystnar han.

- Förlåt, stör jag? Säger han försiktigt.

- Nejdå, säger Jacob, trots att det är lögn. Han släpper Amber och reser sig upp.



- Lägenheten har fått några mindre brandskador, framförallt i köket. Men det går att reparera.

- Mm? Svarar Jacob.

- Ja... Det var väl allt, säger han och rycker på axlarna.



- Eller jo, vänta. Har du någonstans att bo under tiden?

- Det är inte min lägenhet, men hon kan bo hos mig tills det är reparerat, skrattar Jacob.

- Jaha... Okej. Men då så! Då var jag klar här.



Med de orden går brandmannen därifrån.

- Brandmän är väl inte direkt kända för att vara överdrivet trevliga? Säger Jacob, mest på skämt.

- Det är ju inte deras jobb. Kan vi åka hem till dig nu? Muttrar Amber, som uppenbarligen är på sämre humör än förut.

- Visst. Jag måste ringa en taxi först, bara.


 


En halvtimme senare är de framme vid Jacobs – och Elins – hus. Vilket inte direkt är vad Amber förväntade sig från en person som Jacob. Det ser ut som om det kostade en förmögenhet (vilket det säkert gjorde), och det är ultramodernt. Jacob har ringt Elin och berättat allt, och Amber är väldigt nervös över hur hon kommer att vara.


 

... Men det behövde hon inte vara. Väl inne möts de av en fräknig tjej med rött hår med svart utväxt som är otroligt lik Jacob - men ändå inte. De har samma smala mun, samma ögon fast olika färg, nästan samma näsa. Men hon har en helt annan attityd och utstrålning än vad han har. Redan innan hon börjar prata inser Amber att det här är någon fylld av glädje och positiv energi. Elin.

- Hej! Säger Elin, vinkar, och ler brett mot Amber. Ett äkta leende.



- Du är dyngblöt ju. Kom så får du låna kläder, säger hon och börjar gå mot trappan. En något förvirrad Amber följer efter.

- HEJ, JAG HETER JACOB? Ropar Jacob efter Elin som knappt ens sett åt hans håll sedan han kom hem, men hon svarar inte.

Tjejer, tänker han för sig själv och börjar ta av sig skorna.



- Du kan ta vad som helst i byrån som passar, säger Elin som om hon och Amber hade känt varandra i hela livet.

- Tack... Vad ska jag göra av det jag har på mig nu?

- Lägg det på stolen så tvättar jag det sen, svarar hon snabbt. Den är så himla ful, stolen alltså, och jag har försökt övertala pappa hur länge som helst att sälja den men han ger sig inte. Om den är trasig kanske det är större chans...



- Vad är din favoritmat förresten? Frågar Elin med något lurt i blicken.

- Tortellini... Hurså?

- Undrar bara! Svarar Elin sedan och skuttar ut genom dörren.



Amber skrattar till. Vilken rolig tjej, tänker hon och misstänker att de kommer bli bra vänner på nolltid vare sig hon vill eller inte.



Hon byter om till de kläder hon gillade mest (det vill säga de enda som inte var allt för extrema för hennes smak) och sätter upp håret i två mindre välgjorda tofsar.



Efter en snabb blick i spegeln går hon ner för trappan igen.



Väl nere vid köket träffar hon av Jacob som koncentrerat sitter och spelar datorspel och Elin som saltar någonting.

- Hej, säger Amber och sätter sig bredvid Jacob.

- Jag lagar tortellini till dig! Säger Elin entusiastiskt.

Detta gör genast Amber på bättre humör. Hon är hungrig, och har inte insett det förrän nu.



Jacob slår igen locket på datorn.

- Hoppas verkligen att du menade allvar när du sa att tortellini var din favoritmat, viskar Jacob med ett flin.

- Va?

- Hon blir galen om man inte äter upp vad hon lagar. Oavsett hur mätt man är! Han viskar fortfarande.



- Jaha, säger Amber och skrattar till.

- Vadå, vad skrattar ni åt?! Frågar Elin.

- Ingenting, ingenting... Svarar Jacob med ett brett flin riktat mot Amber.


Senare den kvällen

 


Gråt inte.

 


Kom igen. Fokusera. Du ska döda henne den här gången, tänker Ella.



Andas, tänker hon och börjar gå mot Ambers port, argare än någonsin. Om Ella inte hittar Amber här vågar hon inte ens tänka på hur arg hon kommer att bli. Andas.

 

Fortsättning följer

Jacobs och Elins hus kommer härifrån.

Av Fanny - 23 november 2012 06:45


Tidigare delar: 
 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 9 Del 10 Del 11 

Läs tidigare delar om du inte har gjort det! Det kan även vara bra att läsa den senaste delen lite snabbt innan du läser den här om du inte riktigt minns vad som hände.

 

Jag ber verkligen om ursäkt för att jag är så dålig på att uppdatera historierna. Jag ska försöka bli bättre på det. Det var tänkt att det skulle komma redan förra fredagen, men som ni redan vet har mitt spel slutat funka. Det har varit en pina att ta bilderna till den här delen, var tvungen att starta om simset säkert 6 gånger. Men jag hoppas samtidigt att ni förstår att det tar väldigt, väldigt lång tid att göra en del - det är inget som går på en kvart.


Del 12




- ELLA?! skriker Chester förfärat innan han hinner tänka på det.



- Ja, muttrar Ella.



- Har... Du... Börjar Chester förtvivlat, men han finner aldrig rätt ord.

- Nej, din idiot. Jag läste inte dina tankar då. Dina äckliga, motbjudande, vidriga tankar.

Ellas röst är dämpad, mer än vanligt, men den låter inte ledsnare än vad den brukar. Hon vägrar visa Chester hur sårad hon är och hur svag hon är innerst inne.



- Med tanke på att jag litade på dig, väser hon långsamt. Ingen människa, eller vampyr över huvud taget skulle kunna höra hennes röst låta på det viset utan att lamslås av rädsla. Hon låter inte ens mänsklig. Fast det är hon ju inte.



- Hur kunde du ens våga gå bakom ryggen på mig?! Hur kunde du svika mig så?! 

Den här gången ryter Ella, tillräckligt högt för att hela Bridgeport skulle höra det. Det är i alla fall vad Chester hoppas på. Han har nämligen en känsla av att det här mötet inte kommer sluta bra.



- Så du är rädd? Spinner Ella, och nu flinar hon istället. Om Chesters hjärta fortfarande slog hade det bultat hårdare än någonsin vid det här laget.



- Det borde du allt vara! Jag ska få dig och ångra det här så mycket att du inte klarar av det! Skriker hon. Hon blottar sina huggtänder, Chester hade glömt bort hur långa och vassa de är...

- Tack för att du berättade var hon bor, förresten. Jag ska använda mig av den informationen.

Och i nästa sekund har hon hoppat på honom.


Nästa morgon



Amber vaknar med en orolig känsla i magen. Hon kan inte skaka av sig känslan av att det har hänt något, även fast hon vet att det inte har det.



Men hon är också väldigt hungrig. Hon reser sig upp, går mot kylskåpet och börjar laga pannkakor.



Amber försöker att koncentrera sig på pannkakorna, men det går inte så bra. Hon kan inte låta bli att tänka på Chester och hans besök från gårdagen.



Han är så mystisk... Tänker hon. Och så vänlig...



Hon häller ner smeten i en stekpanna och sätter stekpannan på spisen. Men då ringer hennes telefon.


   


- Hallå?



- Ehh... Hej. Det är Jacob.



Amber blir chockad, men samtidigt glad. Hon har inte sett Jacob på länge, och även om hon inte vill erkänna det: Hon har saknat honom lite.

- Hej! 



- Jo, jag undrade ifall du ville hitta på något idag? Typ äta lunch och gå till konstgalleriet. De har en ny utställning jag gärna skulle vilja se...



- Vaa? Är du konstintresserad?

- Eh... Ja.

Jacob skrattar lite generat.



- Men gud, vad kul! Det visste jag inte! Vad gillar du för typ av konst då?

Amber vänder ryggen mot pannkakorna.



- Modern och abstrakt konst är nog mina favoriter... Men jag tycker egentligen om all konst.

- Exakt så tycker jag!



Amber och Jacob blir helt till sig över att de båda delar på konstintresset, och börjar prata om det som galna. Amber glömmer helt bort pannkakorna på spisen...



Efter ett litet tag lugnar de ner sig.

- Men det låter jättebra. Vilken tid? frågar Jacob.



- Ehh, klockan två blir... Börjar Amber, men abryts av att hon hör ett pipande ljud...


  


Jacob hör inte mer i luren än ett upprepat, pipigt tjutande, Ambers skrik och något som slår i golvet innan ljudet som berättar att samtalet har avbrutits hörs.

- AMBER?! ropar han förfärat in i telefonen, även om han vet att ingen kommer att svara.

Jag måste hjälpa henne... Är den första tanken han får. 



Han hoppar in i närmaste taxi, slänger hysteriskt fram pengarna och ber honom att köra till Ambers adress så snabbt han kan. Taxichauffören förstår att något är på gång, och med en så saftig summa i händerna protesterar han inte.



Amber däremot har panik. Telefonen ramlade i marken, för att hon blev så rädd och chockad. Nu sitter hon bara och stirrar i panik på de växande lågorna. Ja, hennes pannkakor har börjat brinna. Och elden bara sprider sig.



Hettan... Den är outhärdlig... 

Hon är så panikslagen att hon inte ens minns hur man ska göra när det börjar brinna hemma.

Tänk nu! Tänk! Vad var det man skulle göra när... SPRINGA UT! 



Amber springer ut ur lägenheten så snabbt hon kan.



Väl ute på gatan dunkar hennes hjärta som aldrig förr.

Vad skulle man göra nu...? RINGA! RINGA BRANDKÅREN!

Amber börjar leta i fickan efter sin mobil när hon inser att...

FAN! MOBILEN! JAG TAPPADE DEN I ELDEN!

 


Utan vidare börjar Amber plötsligt gråta. Hon älskade sin lägenhet, och den innehöll allt hon tycker om. Plus att hon tappade mobilen. Den var så dyrbar. Inte för att den kostade mycket, utan för alla SMS-konversationer med hennes bror. De är borta.



- Amber! Hör hon någon ropa.



- AMBER! Skriker Jacob och kastar sig om halsen på henne. Amber kramar tillbaka.

- Är du okej? frågar han.

- Mi... Mitt... Hus... Snyftar Amber.



- Vadå, vad har hänt?! Frågar Jacob och släpper henne, han är lite chockad. Det var inte direkt vad han förväntat sig.

- Jag glömde... Pannkakorna... På spisen... Och... Det började brinna...

Amber börjar gråta ännu mer innan hon kan fullfölja meningen.



- Det är lugnt, jag ringer brandkåren...



Efter att ha ringt slappnar Jacob av och börjar skratta.

- Vad du skräms, Amber. Jag trodde du hade blivit överfallen eller något.

Jacob inser inte hur nära rätt han egentligen har...

 

Fortsättning följer

 




Av Fanny - 25 augusti 2012 19:45


Tidigare delar: 
 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 9 Del 10

Läs tidigare delar om du inte har gjort det!


Phu... Jag tog en liten tupplur (vilket gjorde susen, även fast jag bara sov ca en timme) och lyckades sen baxa mig iväg till familjedatorn där det är mycket lättare att göra historier. Dock är min lillebror i samma rum och geekar iPadspel, och jag vill inte att han ska bli sjuk också...  Hur som helst, bem bryr sig om hur jag mår. Det är dags för ett nytt skrivsätt. Igen. Från och med nu kommer jag att skriva den som Drömmar. Inte i jag-form, men som en bok. Så kommer Wendy också att skrivas. Jag har fått en kommentar om att det är svårt att veta vem som säger vad i Drömmar, så jag ska försöka förtydliga det i fortsättningen. Och förresten, det här låter jävligt oproffsigt, men förlåt för att Chester har isblå ögon i den här delen och inte röda... Jag ska snart fixa det. That's all, hoppas ni gillar delen!

- Del 11 -



- Tycker du det...? säger Amber generat.

- Varför skulle jag ljuga? svarar Chester med len röst och ler bredare mot henne. 



Amber tvekar inte en sekund innan hon omfamnar honom.

- Jag börjar gilla dig mer och mer, säger hon.

- Am... Amber...

- Är något fel?



Ja, ja, ja, tänker Chester, men han kysser henne som på impuls för att avbryta alla tankar.

Nej! Vad fasen gör jag? Tänker Chester. Så här skulle det inte bli... Jag får inte bli fäst vid henne. Jag kom hit för att kolla att hon var kvar och för att ge henne mat, inget annat. Sluta genast...

 


Men Chester slutar inte alls.

Sluta nu. Ifall jag tänker på det här senare och Ella råkar läsa mina tankar just då...

 


 

Chester avbryter sina tankar. Och kyssen.

- Vad är det? Frågar Amber, men hon har fortfarande ett stort leende på läpparna. Det skulle hon inte ha om hon visste det Chester vet. Han står bara och stirrar på henne medan han försöker smälta informationen.



Ella kan läsa tankar. Inte så bra så att hon hör folks tankar hela tiden, men om hon försöker hör hon gott och väl vad vem som helst tänker. Det hade han inte tänkt på. Hon läste dem säkert när han ringde Amber, och en massa andra situationer. Det betyder att hon vet.



- Jag måste gå... Säger Chester, och undviker att möta Ambers blick. 

- Va?! Varför?





- Jag har intetid att förklara. Förlåt. Jag ska förklara allt för dig. Någon gång. Jag lovar?

- Men...



I nästa sekund har han försvunnit och Amber står framför luft.

Hur lyckas han med det där?

 


 

Nu, några timmar senare, sitter Chester i parken på en parkbänk och tar hand om sina tankar för sig själv.

Han har suttit och tänkt i någon kvart och därmed konstaterat att det är 90% chans - nej, risk - att Ella vet att han har gått bakom ryggen på henne och har vetat det länge. Han har konstaterat att de inte är på samma sida längre, att de inte längre är någon duo, vilket är dåligt; Då kommer Ella att vända sig mot honom, dock har han bättre chans att beskydda Amber. Han har också konstaterat att de inte längre verkar vara något kärlekspar och att han, sedan de sågs sist, inte älskar Ella. Men älskar jag Amber? är tanken som nu virvlar i hans huvud.



Han blickar ut mot havet. Jag älskar henne inte. Jag tycker om henne, och ibland känner jag mer än så, men jag får inte bli fäst vid henne. Hon får inte bli fäst vid mig, fast det är nog lite sent att motverka det. Jag ska beskydda henne bara, inget annat. Och i fall  något går fel... Ifall Ella vill hämnas... 

Då hör han rösten han absolut inte ville höra.

- Tack för idéen, du, säger rösten med ett hånskratt. Men något bakom hånskrattet låter som osäkerhet och ledsamhet...



Chester gapar av fasa när han inser att den spydiga rösten är hennes. Ellas.

 

___________________

 

Ja, det var det jag kunde spotta ur mig. Den kanske är lite kort & tråkig, men är man sjuk så är man. Dessutom är det bättre än inget, eller hur?

Av Fanny - 28 juni 2012 09:00

Tidsinställt inlägg: Skrevs egentligen 24/6 kl 17:13

 - Bakom kulisserna - 


Alla som har läst min blogg ett tag vet ju vad Nattens Konsekvenser är. Men ni vet inte ens i närheten av så mycket nu som ni kommer att veta när ni har läst det här inlägget...


Rolig fakta/bakom kulisserna

- Jag kom på idéen med Nattens Konsekvenser för ett helt år sedan. Jag gjorde Amber, flyttade in henne i Bridgeport och började med historian. Men Jacob, Ella och Chester var helt andra simmar; De var färdiggjorda simmar i Bridgeport. Jacob var Devin Ashton, Ella var Elvira Slayer och Chester var Vladimir Schlick (jag vet; De är väldigt olika varandra). Jag publicerade aldrig den historian, för jag tyckte den var dålig (den var ganska olik den version jag har nu). Men sedan gjorde jag nya simmar och gjorde om historian – Och den blev ju rätt bra!


- Amber är ungdomsversionen, fast något modifierad (men inte alls särskilt mycket) av Nancy Fork från Historien om Wendy.


- Amber har fått ryktet "Oanständig" eftersom hon är på G med både Jacob och Chester. Dock gör inte detta något eftersom jag inte planerar att skaffa en till kille till Amber. Två kanske räcker? ;)


- Alla bor i samma hushåll, och det har uppstått något av ett kärleksdrama i hushållet. Jag hade fakiskt himla problem med att Jacob och Ella rusade in och började anklaga Amber och Chester för otrohet när de kysstes i soffan, speciellt eftersom man inte kan avsluta den interaktionen.


- Amber har inte alls någon bror.


- Varje gång Amber pratar i telefon i serien pratar hon med samma person, eftersom hon är den enda som Amber känner utanför hushållet. Hon pratar med Katelyn Missioni.


- Chester och Ella delar samma efternamn, men de är inte gifta egentligen.


- Jacob är den äldsta i hushållet och Ella är den yngsta (dock är alla fyra ungdomar), trots att det enligt min historia är tvärtom. Ella är ju en urgammal vampyr medans Jacob är en ansvarslös ungdom som alltid festar!

- Alla i hela hushållet är arbetslösa. Jag har fuskat till mig pengar i stället (jag fuskar nästan bara när jag ska göra historierna, för det är lättare att ta bilderna ifall man fuskar) för att skaffa jobb åt dem.

- Amber är på G med Chester och Jacob. Chester är ihop med Ella, men han har bättre relation till Amber (fast det är för att jag fuskade för att de skulle kunna kyssas, och sedan börjar ju Ella och Chester bråka hela tiden...). Amber och Ella har inte jättedålig relation till varandra, men den är ungefär så här mycket | | ner åt det röda hållet. De enda som har en helt neutral relation (som är på bekantskap utan några plus eller minus) är Chester och Jacob.


- Jag har alltid väldigt svårt att hitta på nästa del; Det är därför de nästan aldrig kommer i tid. Om jag ska vara ärlig så har jag inte planerat någonting över hur de kommande delarna kommer att vara.

- Chester verkar nästan gilla Amber mer än Ella; Detta är å andra sidan rimligt då de har högre relation. Chester ger mig oftare önskningar involverade Amber (romantiska önskningar då) än Ella. 


Ni lärde er säkert något nytt! ;)

 

Lite bilder på original-Amber:

         

Av Fanny - 26 juni 2012 06:00

Tidsinställt inlägg: Skrevs egentligen 24/6 18:28



Tidigare delar: 
 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 9

Läs tidigare delar om du inte har gjort det!



- Del 10 -



 
- Hur ser det ut? Frågar Chester. Han sätter på sig ett varmt och övertygande léende, men Ella hör hur nervös han låter på rösten. Hon ignorerar det.


 

- Det verkar okej, men jag tror ändå att vi ska vänta ca tio minuter innan vi går ut för att vara på den säkra sidan.

- Okej. 



- Eller vad tycker du?
- Jo, men det låter bra. Vi vill ju inte brinna upp, svarar Chester.



- Men varför måste vi döda henne, egentligen? Frågar Chester försiktigt, i hopp om att övertyga henne.



- För att jag fick en syn! Kommer du inte ihåg det? Jag fick en syn, hennes ansikte flashade förbi kopplat med livsfara. - Men du kanske såg fel?


 
- Nej, det gjorde jag inte! Det var en så stark syn, starkare än vad jag någonsin haft, den kan omöjligt haft fel.

- Men jag tycker fortfarande inte att vi ska döda henne.
Chester försöker fortfarande få över Ella på sin sida, men han vet att hon inte kommer att lyda.


 
- Nahe, vad har hänt med dig då? Du har dödat människor förut. Du har inte blivit kär i henne va?

C: - Nej, så klart inte. Det är dig jag älskar.
Det Chester säger är sant; Han älskar Ella, även om hans känslor för henne på senaste tiden har minskats rejält. Han är bara väldigt sur på henne just nu.


 
- Men hon är en fin människa, och hon är så ung... Hon förtjänar inte att dö.


 
- Vadå? Så vi ska dö i stället?
Fy fasen vad egoistisk hon är... Hon har levt i flera tusen år och jag i flera hundra. Amber har bara levt i nitton... Amber har familj, det har inte vi. Amber är helt oskyldig, vi har dödat tusentals människor. Vi är de som förtjänar döden.

 - Nej, men vi behöver ju inte döda henne förrän vi vet exakt vad faran är.


 

- Men när vi vet det är det säkert för sent, Chester.
Hon ger honom den hårda blicken som hon alltid ger honom när hon vill att han ska inse att hon är ledaren, hon är äldst, hon är erfaren. Hon är hjärnan, och han är ingenting.


 

- Men visst! Vi kan väl döda en oskyldig människa som förtjänar livet mycket mer än vad vi gör!
- Jo men exakt! Så nu leder du mig till henne!
- Det menade jag inte. Det var ett argument. Pucko.


 
- Då går jag väl och dödar henne själv! skriker Ella och går dramatiskt ut ur rummet.


 
Vad... Har... Jag... Gjort...


 
Amber har stannat i sitt hus i fem dagar. Hon får beställa Pizza varje dag, eftersom maten i kylskåpet har tagit slut. Hon har precis beställt en och sitter tålmodigt och väntar på den.


 

Plötsligt ringer det på dörren...

Åh, perfekt, nu kommer Pizzan. Jag är jättehungrig.



Jag får väl gå och öppna!


 
Hon går utanför dörren, men där står inte alls han som skulle levera pizzan. Där står Chester.

- Ch...? Vad sjutton gör du här? 


 
Chester kollar sig oroligt omkring.

- Kan du bara släppa in mig? Det är inte direkt ett fritt ämne att diskutera...


 
Amber gör som han säger.

- Okej. Nu får du säga varför du är här.


 
- Jag skulle bara kolla hur du mådde. Och förresten, öppna inte dörren bara sådär förrens du är säker på vem som finns på andra sidan.
- Men jag hade ju beställt Pizza. Jag tog ju för givet att det var pizzakillen.
 
C: - Men det var jag... Det kunde ha varit hon som planerar att döda dig.
 
- Men vem är det som vill döda mig? Och varför?
- Amber, jag önskar att jag fick säga det... Men jag får inte. Det skulle bara göra situationen värre.


 
- Okej då. Jag är bara så orolig.
- Det är ingen fara. 
Men Chester ljuger. Det är visst någon fara, han kan inte beskydda henne för alltid.
- Och jag förstår att du har slut på mat vid det här laget. Jag kommer att komma förbi varannan dag med ny mat till dig.


 
- Tack Chester... Vad snällt av dig.

- Jag vill ju inte att du ska svälta.

- Men jag kan ju beställa Pizza.


 
- Det kommer inte att få dig att se bättre ut, skrattar Chester.

- Nej, det är sant. Men jag bryr mig inte direkt.

- Jaså, bryr du dig inte om ditt utseende?


 
- Nej, jag gör faktiskt inte det. Jag förstår inte varför så många andra tjejer gör det. Det är ju helt onödigt, jag tycker man borde bättra på sin insida istället.

Hon är så unik, tänker Chester. Jag har aldrig någonsin mött en flicka som inte bryr sig om sitt utseende.

Chester känner hur han dras mer till henne för varje sekund.


 

- Du behöver inte oroa dig heller... För du ser underbar ut.


Av Fanny - 10 juni 2012 15:30


Tidigare delar: 
 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8

Läs tidigare delar om du inte har gjort det!


- Del 9 -



- Hallå? Tänker du vakna eller?



- Jag antar det...

- Då ska vi börja idag!

- Börja? Med vad?

 - Men, tröghjärna, minns du inte? Vi skulle ju fånga Amber och döda henne.


 

- Eller du kanske är för feg?

- Kanske det. Jag vill ju inte döda en oskyldig människa.
- Men det gäller ju för fasen våra liv. Är du vampyr eller inte?



Vi måste börja med att spåra upp henne. Men jag har ju aldrig lyckats med det...

- Jag fixar det.
Ella blir förvånad över att han gav med sig så snabbt. Fast det gjorde han ju inte egentligen...



- Bra. Då kan jag stå för själva dödandet. Jag tänker bita i halsen...


 

- Vi kan starta i kväll. Jag går upp och kollar vad klockan är.
- Och jag måste ringa ett samtal.



- Ett samtal? Till vem? Chan?

- Exakt. Jag minns inte exakt hur man spårar, så jag hade tänkt ringa honom om hjälp.
- Okej.



Ella går mot trappan.



... Så fort hon är borta plockar Chester upp sin telefon.



 - Amber Lee?

- Hallå, det är Chester!


 

- Chester? Hur fick du mitt nummer?

- Fråga inte. Läste du lappen jag gav dig?
- Ja. 



- Har du gömt dig?

- Nej...
- Galning! Det måste du göra, genast!

- Men var?
- Hemma. Stanna hemma, lås dörren och gå inte där ifrån. Du är i livsfara. 


 

- Men varför är jag det?

- Jag kan inte säga det. Men snälla, lita på mig. Du är i livsfara och måste stanna hemma.

- Jag får väl göra det då.



Chester lägger på utan att svara.



... Lagom tills Ella kommer tillbaka.
- Det är dagsljus fortfarande. Vi kan inte gå ut. Vi får börja om några timmar.



- Vad är det? Du ser så orolig ut.



Ingenting, svarar han och ger Ella en snabb puss.
Ingenting, förutom att jag mycket väl vet att Amber inte kan stanna i sitt hus för alltid och att jag inte kommer att kunna låtsas att jag vet var Amber finns för alltid. Med andra ord kommer Amber inte att komma undan...


Vad tyckte ni? 





Av Fanny - 13 maj 2012 19:00

Här kommer då den 2 dagars försenade delen!
 


Tidigare delar:
 Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7

Läs tidigare delar om du inte har gjort det!

Färger:

Amber - Grönblå

Jacob - Ljusgrön

Chester - Mörkblå

Ella - Mörkröd

- Del 8 -
 


Amber har precis klätt på sig och gjort sig i ordning på morgonen när det slår henne.

Amber: Åhh, just det. I dag ska jag ju berätta för Jacob om hur jag vill göra...

Faktum är att jag redan har ett SMS från honom i mobilen...
Hej! När och var ska vi ses idag? Jag har i alla fall bestämt hur jag vill göra. Jacob
Smset får det att vända sig i magen på henne. Har han bestämt sig? Vad kan han ha bestämt sig för?

Det går bra att träffas i fjärilsparken där vi var sist för mig, omkring 14.00, svarar hon.
Härligt, då ses vi! Får hon till svar.
Amber kollar på klockan. Den är 12.00. 
Nåja, du måste göra det någon gång, intalar hon sig själv. Men hon vet seriöst inte om hon kan såra Jacob så.

Två timmar senare...
- Jacob!

Jacob:
- Åh, jag såg dig inte. Hej.
- Eeh, hej... Säger Amber lite halvtyst.

- Sa du att du hade bestämt dig?
- Mmh.
 
- Vad har du bestämt dig för då...?
Amber väntar spänt på svaret, men det är inte en sådan spänd, förväntanfull känsla. Det är en orolig.

- Att jag inte tänker hänga över dig eller tvinga dig till något. Att vi kan glömma allt och börja om som vänner, så får vi se hur det blir sedan.
 
Amber står bara tyst. Det var inte vad hon väntade sig.
- Låter det bra?


Jag kan inte säga att jag har varit otrogen. Eller, otrogen och otrogen... Vi var ju inte ens ihop... Men han är så snäll nu... Nej, jag kan inte...

- Ja... Det låter väl bra för mig.
Amber svär inom sig, men hon kunde faktiskt inte förmå sig att berätta. 
 
- Aa... Då säger vi väl det?
- Mm.
- Hade du tänkt säga något annat?
- Nej.
- Okej.

- Du vet väl att du inte behöver känna någon press? Typ "Fan, nu måste jag bli ihop med honom". Jag är inte precis kär i dig. Jag tycker bara du är en trevlig och intressant person.

- Inte?
Det chockar Amber, och hon kan inte låta bli att känna sig lite sårad. Hon inser hur löjligt det är, hon gillade ju inte alls Jacob. Men det är något med hans omtänksamhet som gör att hon inte vill förlora honom, trots att hon knappt har känt honom i en vecka.
- Vadå... Är du kär i mig eller?

- Nej, det sa jag aldrig...
 Amber försöker låta självsäker, hon är ju faktiskt inte kär i honom på något sätt.
- Nej, jag vet, men ändå.

- Vad är klockan?
Mumlar han och tar upp sin mobil.
Jävlar! 
- Jag börjar jobba om tio minuter, och det tar minst 15 minuter med tunnelbana att åka dit. Sorry Amber, jag måste gå!
Har han ett jobb? Det överraskar mig, det har ju inte ens jag.
- Vad jobbar du som?
- Jag jobbar på ett företag. Min pappa äger en stor del av det...

Med de orden skyndar sig Jacob till närmaste tunnelbanestation.
Hon trodde säkert inte att jag hade ett jobb... Jag är ju bara en ungdomsjävel som festar hela tiden. Det kanske var just därför jag bestämde mig för att skaffa det här jobbet?

Nu har jag båda två på axlarna?!

Av Fanny - 27 april 2012 20:00

Trevlig långhelg, fina läsare! Jag tror alla har långhelg nu i alla fall? xP


Ledsen att delen blev så kort. Jag kom seriöst inte på mer att skriva! Men en kort del är bättre än ingen del alls, eller hur?


Tidigare delar.


Färglista:

Amber - Grönblå

Ella - Mörkt röd

Chester - Mörkblå

Jacob - Ljusgrön


Ella:
- Va....? Vad säger du?
Ella är chockad.

Chester: - Du hörde mig! Jag kan inte döda henne.

- Men du måste göra det, Chester!

- Men jag har ju sagt att jag inte kan!

- Men Chester... Hon innebär livsfara för oss.

- Alltså... Jag tror jag vet varför...
Chester vet att hans vekhet och icke-möjlighet att skada Amber mycket väl kan vara faran...


- Va?
- Det var inget.

... Men Chester bestämmer sig för att hålla tyst om det. Ella skulle bara bli argare på honom.

- Men då får jag göra slut på henne då!

Det ilar till i Chesters mage och han säger det första ord som dyker upp i hans huvud när han förstår att Ella tänker döda henne högt:
- Nej!
- Kom igen, din vekling! Hon måste dö, vi kan inte låta henne leva. Du slipper göra det om jag gör det ju?

- Okej...

Med de orden lägger Chester på.
Jag måste agera nu. Se till att hon inte skadas. Visst, jag kanske inte är superkär i henne, men jag tycker om henne. Och hon är bara en oskyldig människa, hon förtjänar inte att dö.

Han skyndade sig hem direkt efter samtalet, men han lämnade Amber en lapp.

Amber. Jag är ledsen att jag bara lämnar dig så här, men jag måste. Fly någonstans där ingen kan hitta dig, annars svävar du i livsvara.

Chester
Amber:
Vad menar han? Skämtar han bara med mig eller?

Men det är en del av henne som säger att han är seriös.

Sen har jag ju Jacob att oroa mig för... Nu tycker jag nästan synd om honom. Vad kommer han att säga, liksom?


Amber går snabbt och lägger sig för att slippa tvångstankar. Hon har bara kvar en tanke när hon glider in i sömnen.

Jag skulle ha stannat i Frankrike.

- Nej! Låt mig vara!

Jacob: - Löjliga flicka. Du vet att du inte kan komma undan... Jag kommer alltid att finnas inpå...


- Låt mig vara sa jag!
Amber flyr i panik.

Plötsligt dyker Chester upp.
- Är du rädd?

- Ja.

- Ta det lugnt... Det finns inget att vara rädd för.

- Ingenting alls?
- Ingenting alls.

- Lita på mig.

- Såklart.

...

Amber vaknar med ett ryck och är genomsvettig, men ändå kall på samma gång. Det enda hon minns från mardrömmen är att hon sprang.

Herregud! Vad hände? Jag brukar inte ha mardrömmar. Åh, vad jag stinker. Jag måste ta en dusch!

På väg till duschen inser Amber att hon har fastnat mellan två punkter. Hon tycker så mycket om Chester, men är så förundrad över hans meddelande. Och hon vill inte såra Jacob, men samtidigt vill hon inget annat än att bli av med honom.

I duschen attackerar tvångstankarna henne igen. Amber är i alla fall 100% säker på att Chesters meddelande var seriöst. Hon svävar i livsfara, och hon måste fly. Men vad befinner hon sig i för fara? Och var ska hon fly?

   Och samtidigt kan Jacob inte lämna hennes hjärna...

Välkommen!



Välkommen till FantaSims3, Fantas simsblogg! Jag som driver bloggen heter Fanny, men jag kallas Fanta, och jag är tretton år gammal. Men denna blogg är inte om mig, den är om spelet The sims 3! Här delar jag så ofta jag kan med mig av allt möjligt rörande spelet.

Om du vill veta mer om bloggen, klicka här!

   

Hjälp att få

Har du problem med ditt spel? Vill du ha hjälp? Behöver du ett tips? Jag kan försöka svara på dina frågor!

 

Tänk bara på att alltid googla eller söka i bloggen innan du frågar, att beskriva ditt problem så gott det går och att läsa min FAQ innan du frågar. Då blir det mycket lättare för mig att hjälpa till och hinna svara på allas frågor!

 

Ställ din fråga här:

1 723 besvarade frågor

Gilla och följ

         

Nedräkningar

Fanta undersöker...

Längtar du efter The sims 4?
 Ja, jag är så exalterad!
 Ja, det verkar väldigt kul.
 Det verkar bra, men jag vill veta mer först.
 Nja, är inte så intresserad.
 Nej, jag vill inte ha det.

Kontakt

 

 

Det finns många sätt att nå mig på, det bästa sättet är att skicka en kommentar eller fråga på bloggen men om du inte vill det står min mailadress ovan.

 

thesims3.com heter jag Fantabest, bli gärna vän med mig där! Dock är det bäst om du inte ställer frågor där, du har betydligt större chans till svar på bloggen, i mailen eller på bloggens Facebook.

Läs om...

Lämna ett avtryck

Letar du efter något?

Om det är något speciellt du vill leta efter, sök upp det i sökrutan så letar den efter inlägg jag har skrivit med det temat! Om du t.ex. vill veta om Vampyrer, sök på "Vampyr" så kommer det upp inlägg om just vampyrer.

Sök alltid innan du ställer en fråga i frågerutan!

Det senaste!

Arkiv

Bra nedladdningar

Copyright

Allt på bloggen ägs av mig om inte annat anges och får absolut inte kopieras utan tillstånd.

 

Jag äger inte något av The sims 3, det är ett varumärke tillhörande EA.


Skapa flashcards