Tidigare delar: Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8


Färgerna:

Wendy - Röd

Nancy - Brun

---Del 9---

Wendy: - Vadå... Fyller jag år?

Nancy: - Jaa! Det är en stor dag! Upp på övervåningen och hämta din dräkt – vi ska ha maskerad!Wendy går upp på övervåningen, djupt försjunken i tankar.

"Vadå födelsedag? Jag föddes väl inte idag? Jag föddes för tio år sedan... Det är säkert Nancy som har blivit virrig.""Wow, vad är det här för klänning?""Heh... Ståtlig antar jag?"- Vad söt du var i klänningen, Wendy!

- Tack... Men vad menar du med födelsedag? Jag föddes för tio år sedan...

- Åh, förlåt. Jag glömde att du inte visste om vad det är. Du blir äldre idag.

- Jag blir ju äldre för varje dag! Varför ska vi fira just idag?

- För att du tar ett stort steg idag... Nåja.- HEJA WENDY! Mot tårtan!

- Tårta?

- Godsaken där borta.- Oj... Vad fin!
- Önska dig något och blås ut ljusen!

- Varför ska jag...? börjar Wendy men tystnar. "Det är väl något man gör på födelsedagen..." 

- Eeh... Jag önskar...

- SÄG DET INTE HÖGT!

Wendy förstår att det måste vara tradition, så hon ställer inga frågor.

"Jag vill hitta min familj igen."- Heja!Wendy växer upp och blir tonåring.

- Gud, Wendy. Att du redan är så stor. Det är din dag idag, du behöver inte diska.

- Det behöver jag väl visst?

- Inte på din födelsedag!

Wendys blick riktas med ens mot fönstret.

- Eh... Var det något där ute? Något rosa?
- Nej. Det var blommorna i så fall. 

Wendy känner sig dum.

- Jag tar disken då...

- Wendy, nej!- Haha, det är okej. 

- Då tar du din tallrik. Jag tar resten!

- Men okej då!"Wow. Tänk att Nancy har gjort det här för mig...""Hon har praktiskt taget räddat mitt liv..."
Wendy börjar plötsligt undra om det var så smart att önska sig ett liv med sin mamma, men den tanken skär hon av direkt – klart att det skulle vara bra. 

"Jag är trött... Undrar om sängen där uppe fortfarande passar?""Japp, det verkar så.""Uugh... Vad kall den är!"Wendy somnar snabbt.  In kommer Nancy som har bytt om till vanliga kläder.

"Hon var en gåva till mig. Det här är varför jag adopterade henne. För att ha någon levande i min närhet."Nancy går också och lägger sig och kommer på i sista sekund att hon glömde att släppa ut håret. Men det är försent – hon somnar.Men utanför ytterdörren stod någon.

"Vilken värme där inne..."

Wendy är tillbaka! :D Ni kanske inte blir supernöjda med det här med det är i alla fall något ;P

Tidigare delar: Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7

Rollista:

Wendy - Röd

Nancy - Brun

Har du inte läst de tidigare delarna än så rekommenderar jag att du gör det, annars kommer du inte att förstå!

--------------- Del 8 ---------------

Några veckor har gått efter att Nancy blev sjuk. Hon är på bättringsvägen men fortfarande inte helt frisk, så Wendy måste ta hand om hela huset själv.
Wendy: "Vad är det där droppande ljudet? Det är inte från det här handfatet. Ååh, nu vet jag..."
  "Ååh, nej! Det måste ha gått sönder... Jag får väl fixa det här, antar jag"
(Förlåt att jag inte tog upp väggarna där, jag hann inte) 

"Ååh, så är toaletten också smutsig?! När var någon här inne senast?"
Nancy: - Wendy? Wendy! Jag har gjort lunch! 

Wendy städar klart toan och springer in för att äta med Nancy.
- Hur kunde du få dem så här goda, Nancy? Du var väl sjuk?
- Så sjuk är jag inte, Wendy...
- Vi måste ringa reparatören och fixa vårt handfat, det är trasigt!
- Ååh, just det! Förbaskade handfat... Det gick sönder innan jag blev sjuk, jag var precis på väg att ringa reparatören när...
- Vi fixar det sen. säger Wendy för att slippa höra vad Nancy hade tänkt säga.
- Mm... 
Efter maten ställer sig Nancy och diskar, djupt försjunken i tankar.
"Undrar om hon vet...? Nej, det kan hon inte göra, jag har aldrig berättat det för henne... Och hon minns nog inte om hennes mamma hade sagt det... Hon känner ju inte heller till datumen..."
"Ååh, varför glömde jag att säga till Wendy att ta hand om trädgården? Växterna vissnar! Men som tur är finns lite sallad kvar... Det blir perfekt för ikväll!"

Senare på kvällen...
"Nu förstår jag vad hon menar med badrummet..."
"Wendy kommer nog in snart, jag måste skynda mig att städa. Konstigt att vi inte gjorde det här direkt efter branden..." 
Ordet "branden" stannade Nancys tankar – det var branden som gjorde att hon och Wendy kom så bra överens. Det var praktiskt taget Wendy som hade räddat hennes liv den kvällen...

(ursäkta väggarna - igen)
- Nancy? 
- Ååh, Wendy! Precis i tid! Kom hit! 
"Vad svamlar hon om...?" 
"Vad i..."
- Nancy...?
Wendy hinner inte säga mer förrens Nancy hojtar:
- GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!!! 

Detta inlägg kommer att uppdateras då och då!

I skapa en sim så gjorde jag Sandi först. Sedan gjorde jag en manlig kopia av henne och använde ”lek med genetiken” för att få fram Wendy. Wendy är alltså exakt likadan som Sandi. (Dock använde jag ”ändra sim i skapa en sim”-fusket för att få henne lite annorlunda.)

Polisen i del 7 är egentligen Sandi (jag orkade inte göra en ny sim, så Sandi fick spela polisen).

Från början så bodde Wendy och Sandi tillsammans, sedan bodde Nancy och Wendy tillsammans medans Sandi var en sim som bodde i kvarteret. Nu bor de tillsammans alla tre (dock kan det vara lite svårt att hålla Sandi på avstånd när bilderna ska fotas, så det kan ändras i framtiden).

Historien har planerats om mer än tre gånger. En av gångerna var när det brann natten efter att det brann (haha, visst låter det konstigt?) i del 5. Egentligen så skulle Nancy svimma av på grund av elden, men det skulle bli så tjatigt att det brann två gånger i rad så det blev lite ändrade planer (kolla del 7).

Från början så skolkade Wendy från skolan varje dag för att kunna göra serien, vilket bidrog till att hon hela tiden fick utegångsförbud när jag fick Leva livet. Men efter ett tag så fick hon betyget U (underkänt) och jag fick baxa iväg henne till skolan ändå.

När det brann i del 5 så kom grannarna Bessie och Buster Clavell över för att titta. Men när branden var slut så stack de inte? De började kissa på sig, svimma och de var nära på att svälta, så jag lät Sandi bjuda in dem för att de skulle få något att äta. Men direkt när de blev inbjudna så sa de att de var tvungna att gå, men de stannade ändå kvar? Tillslut så svälte de, haha.

Sandi skulle egentligen ha hetat Sandy, men jag tyckte att det blev lite för passande med Wendy och Sandy. Dessutom så ska det inte utspelas i Amerika och jag tycker att Sandy låter mer Amerikanskt än Sandi.

Nancy (och alla andra, men från början var det bara Nancy) bor i familjen Ungkarls hus.

En gång så kom det en sim som var exakt likadan som Nancy (och hette samma namn) till huset och började fotografera Ó.ó

Wendy har aldrig haft någon pappa.

  Tidigare delar: Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6

Wendy - Röd

Nancy - Brun

Övriga - Grå, samt restrerande färger

...

Wendy: -Nancy?

-!!!!

-Åh snälla, jag vill inte se!  

Wendy ringer efter polisen...

Polis: -Hon är inte död, bara avsvimmad. Hon har haft för mycket i huvudet... Tror jag.

-Tack för hjälpen, jag ska se till att få henne i säng!

Wendy lyckas få upp Nancy i sängen.

Wendy stannade på undervåningen när hon fått upp Nancy i sin säng.

-Hu, jag började till och med frysa. Vilken chock!

Några timmar senare...

-Nancy! Du är vaken! Varför...
Nancy: -Åh! Du skrämde mig!

-Varför...

-Varför jag svimmade av? Åh... Lite ont i huvudet bara.

-Jaså? Varför?

-En sak... "Det är nog bäst att inte berätta... Pinsamt att jag svimmade av på grund av mitt dåliga samvete!"

-Ja... När du var avsvimmad så köpte jag en present till dig!
-Åh, tack! Men ska du inte behålla den själv?

-Nää, den är bara för folk i din ålder.

-Jaså, vad är det i?

-En käpp...

-Åh...

Nancy ville inte se sig själv som gammal. Hon ville vara ung och vacker, som hon hade varit när hennes man gick bort.

-Och varför ger du mig en sån?

-För att uttrycka att du tycker att jag är gammal?

-Nej Nancy... En present bara! Jag kan lämna tillbaka den...

-Hahaha... Jag skojade bara!

-Det där var ju inte kul!
-Haha, du förstår väl att jag inte menade det? Tack Wendy. Vilken fin käpp du köpte.

-Varsågod...

Fortsättning följer...

  Förlåt för att den är så försenad, internet har krånglat!

Tidigare delar: Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5

Nancy - Brun

Wendy - Röd

Sandi - Ljusblå

"Vad är det med mig...?" 

"Åh, jag tror jag svimmar..."

 "Wendy har haft det minst lika svårt som jag... Och jag har bara behandlat henne dåligt!"

"Vad jag är dum!"

Samtidigt så ligger Wendy och drömmer...

*Wendys dröm*

Sandi: -Ååh... Jag har så ont i huvudet...

-Och min mage kurrar...

-Ååh... Wendy... Du skulle lösa allt...

...-Wendy...

Wendy: -Mamma...

-Åh, snälla mamma, kan du inte följa med hem? Jag bor runt husknuten...

-Jag är så ledsen Wendy, men det går inte...

...

-Åh... Precis som när jag var liten...-Hon bara försvinner...

...

Forts. följer...

  Förlåt, den är lite försenad, hoppas ni nöjer er med det ni får nu!

Tidigare delar: Del 1 Del 2 Del 3 Del 4

Wendy - Röd

Nancy - Brun

Men nej, inget hände med Nancy. Hon lyckades springa ut när branden var släckt.

"Åh, nu kommer Nancy att vara riktigt sur på mig. Hon kommer säga att det var jag som startade branden..."

Nancy: - Åh, Wendy, min modiga lilla Wendy, tänk att du behöll lugnet och lyckades ringa brandkåren innan jag kom hem! Om du inte hade gjort det hade vi kanske inte klarat oss!

Wendy: - Åh, det var inget.

"Vad är det med henne...?"

-Du kan få det där rummet nu. Du förtjänar det. Jag har bytt ut lakanen.

-Du skojar?

-Nej, inte alls! Men det är nog dags att sova nu.

-Åh, tack så mycket!

"Mm... Äntligen en ordentlig säng. Helt otroligt att Nancy lät mig sova i den."

Men Wendy vaknar mitt i natten.

"Åh, allt är så mörkt nu på natten, tänk om det börjar brinna igen! Jag skulle vilja sova hos Nancy..."

"Vilken sömntuta."

-Tant Nancy...?

-Wendy, vad gör du här uppe mitt i natten?

-Jag kan inte sova. Jag är så rädd att det ska börja brinna igen.

-Åh, sov med mig du. Jag började också känna mig ganska ensam.

-Va? Du måste ha blivit galen på grund av den där elden!

-Nejdå. Sov där du.

Det dröjde inte länge innan Wendy somnade... Men vart tog Nancy vägen?

Fortsättning följer...

Söndag

  Den ska komma ut lite oftare nu, närmare bestämt ungefär två gånger i veckan (varje söndag och varje torsdag).  

Om jag grejar det alltså ;P

Sandi - Ljusblå

Wendy - Röd

Nancy - Brun

Gäster/tillfälliga - Gul

Tidigare delar: Del 1 Del 2 Del 3

Wendy lärde sig att laga mat, vilket bidrog till mer arbete, vilket bidrog till lite ledighet ibland.

Wendy: - Nancy, din trädgård måste skötas om!

Nancy: - Men vad tror du jag gör? I vilket fall så måste jag gå iväg och fixa en sak. Du stannar här.

Samtidigt, någonstans i en park...

Sandi: -VARFÖR?!

-Åh, allt går fel. Jag var tvungen att lämna det enda jag hade kvar på grund av min låga ekonomi, och nu visar det sig att det var fullkomligt onödigt eftersom jag ändå blev utslängd! Detta hände ju för nio år sedan, men ändå...

-DET ÄR FÖR ELÄNDIGT!Samtidigt där hemma... 

"Hmm, det luktar bränt. Har Nancy lämnat kakelugnen på kanske?"

"Jag borde kanske kolla."

-Aj!

-DET BRINNER!"Okej Wendy, behåll lugnet. Du måste ringa brandkåren!"-Ja det här är Wendy Sarv... Nejnejnej Wendy Fork, jag bor hos Nancy Fork så man kan väl säga det...  Men det brinner hemma hos oss, snälla, skynda!

Samtidigt...

-Kanske lika bra att gå hem nu, Wendy klarar sig inte på muffins.

-AAH! Wendy det brinner! Ring brandkåren, du som når telefonen! Jag vågar inte springa förbi all eld!

-Jag har redan gjort det, men de kommer ju aldrig!

-AAAAH NANCY! Den kommer närmare!

-Vad vill du att jag ska göra?!-Snälla, släck den! Det bränns i ansiktet!

Nancy hinner inte ens tänka efter innan hon hör sirener och en brandman dyker upp.Så dyker en till brandman upp.

Brandman: -UT MED ER! Vi fixar branden, det gör inte ni!

Wendy springer ut, inte Nancy, hon var blockerad av elden.

"Tänk om det händer något med Nancy..."

Fortsättning följer

på torsdag

Kommentera, vad tycker ni om serien och den här delen? =)

Nancy - Brun

Wendy - Röd

Tidigare delar: Del 1  Del 2

Allt eftersom åren gick...

...så blev Wendy allt större.

Hon hade vuxit ur sin gamla spjälsäng, så en dag gick hon till Nancy för att fråga en sak.

"Riktigt ful säng det här."

-Tant Nancy?

-Vad vill du nu, din lilla odåga?
-Jag undrar om jag skulle kunna... du vet... få det här rummet? Jag börjar liksom... växa ur min gamla spjälsäng. Vad jag vet så gillar du inte dödskallar...?

Nancy funderar en stund, sedan säger hon:

-Nej, aldrig i livet! Du ska inte tigga för att få saker! Du får sova i källaren som vanligt, punkt slut.

-Lee, du är det enda jag har kvar som minne från mamma. Om jag bara fick träffa henne igen, jag minns henne ju knappt... Hade hon inte samma hårfärg som jag, flätor och en... Kjol?

Wendy hade fått veta att hennes mor hade lämnat henne, men hon visste inte varför - tant Nancy ville inte berätta för mycket.

Istället så måste Wendy sova på de gamla ostabila bänkarna som länge har legat i källaren. Tro mig, det var skönare än att kura ihop sig i den pyttelilla spjälsängen...

Nästa morgon vaknar Wendy tidigt.

-Nancy är inte uppe än. Jag ska se om jag kan fixa frukost... Jag är hungrig.

-Undrar om den här fungerar...

-Det skadar aldrig att försöka!

-Den första muffin som jag någonsin bakat... Ganska nöjd blev jag nog ändå!

-Och god var den!   

-Och vad har du fått den där ifrån?

-Åh, tant Nancy? Godmorgon! Jo, jag har bakat den själv!

-Har du bakat den SJÄLV?

-Ja!

-HELT själv?

-DÅ ska du minsann baka en till MIG också!

Fortsättning följer (jag vet, det var en tråkig del, men aja)