JAAAAA! Jag har beställt leva livet! Det kommer att vara asgrymt, jag bara vet det!

Min lista på saker jag tänker göra:

Få/ge blommor

Spruta öl

Ta examen

Gå upp i trädkojor

Få en låtsaskompis

Göra sin låtsaskompis verklig

Titta upp på stjärnorna

Gå på skolbal

Ta körkort

Klä ut mig till drake

Sätta en pruttkudde på en stol

Kasta ägg på dörrar

Jobba som dagmamma

Hoppa hage

Spruta vatten från trädkojan

Få medelålderskris

Gå på promenad med barnvagnen

Sova i våningssäng

+typ 1000000000000000 andra saker!

KOM NU DÅ, LEVA LIVET!

Nancy - Brun

Wendy - Röd

Tidigare delar: Del 1  Del 2

Allt eftersom åren gick...

...så blev Wendy allt större.

Hon hade vuxit ur sin gamla spjälsäng, så en dag gick hon till Nancy för att fråga en sak.

"Riktigt ful säng det här."

-Tant Nancy?

-Vad vill du nu, din lilla odåga?
-Jag undrar om jag skulle kunna... du vet... få det här rummet? Jag börjar liksom... växa ur min gamla spjälsäng. Vad jag vet så gillar du inte dödskallar...?

Nancy funderar en stund, sedan säger hon:

-Nej, aldrig i livet! Du ska inte tigga för att få saker! Du får sova i källaren som vanligt, punkt slut.

-Lee, du är det enda jag har kvar som minne från mamma. Om jag bara fick träffa henne igen, jag minns henne ju knappt... Hade hon inte samma hårfärg som jag, flätor och en... Kjol?

Wendy hade fått veta att hennes mor hade lämnat henne, men hon visste inte varför - tant Nancy ville inte berätta för mycket.

Istället så måste Wendy sova på de gamla ostabila bänkarna som länge har legat i källaren. Tro mig, det var skönare än att kura ihop sig i den pyttelilla spjälsängen...

Nästa morgon vaknar Wendy tidigt.

-Nancy är inte uppe än. Jag ska se om jag kan fixa frukost... Jag är hungrig.

-Undrar om den här fungerar...

-Det skadar aldrig att försöka!

-Den första muffin som jag någonsin bakat... Ganska nöjd blev jag nog ändå!

-Och god var den!   

-Och vad har du fått den där ifrån?

-Åh, tant Nancy? Godmorgon! Jo, jag har bakat den själv!

-Har du bakat den SJÄLV?

-Ja!

-HELT själv?

-DÅ ska du minsann baka en till MIG också!

Fortsättning följer (jag vet, det var en tråkig del, men aja)

Nu ska jag sätta mig och göra följande:

Äta godis

Se till att sims inte krashar

Köra lite

GÖRA NY HISTORIA! =D

Kan inte få nog xD

Ni måste scrolla ner jättemycket om ni vill läsa del 1 av min nya serie, livet som Linnéa. Vet inte vad det beror på.

I morgon så ska jag beställa leva livet!!!! =D Weeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee

FAN OCKSÅ! Jag måste installera om sims 3 PLUS expansionerna! =( Allt blev knas när jag skulle uppdatera!

MEN jag kontaktade kundtjänst och dom gav mig ett smart sätt på hur man sparar mina spel. Så det blir INTE stopp på serierna! =D Men det kan bara ta ett tag innan de kommer upp...

Jag kommer alltså inte att kunna blogga förrens jag har installerat om The sims 3. Sorry, det är faktiskt inte mitt fel! =(

Men i alla fall så kommer Leva Livet ut idag, JIPPIE! Ska lugnt köpa det ;)

Japp, ni läste väl rubriken? =)

Kolla min studio, orkar inte ladda upp bilderna xD

  Tidigare delar: Del 1 

Wendy - Röd

Sandi - Ljusblå

Nancy - Brun

Sandi hade satt upp annonser lite överallt (hon var tvungen att stjäla pappret men pennan fick hon låna) om vem som skulle kunna ta hand om Wendy. En dag ringer hennes uråldriga telefon...

"Åh, det ringer!"

Nancy: - Hej. Är det Sandi Sarv?

- Ja?

- Jaså, goddag på dig. Jag ringer angående din dotter.

- Nämen, åh, vad kul! "Åh vad tråkigt... Jag som hoppades att ingen skulle svara... Men det är det bästa för både mig och Wendy..."

- Skulle du kunna lämna henne hos mig?                                                               - Javisst...En vecka senare...

- Jaha, så du är det lilla grinet som jag ska ta hand om.

- WENDY HUNJI! Mat?                                                                                 

- TYST! Mat får du i morgon.

- Du måste sova i källaren, jag orkar inte med ditt skrik och gap!

- Skik o gap? Skiker Wendy?

- Ja, det gör du minsann... Säger Nancy mest för sig själv.

- HÄR ska du sova. Och så skriker du inte, uppfattat?

- Var mamma? Wendy sova mamma!                                                          

Wendy hade inte förstått att hon skulle lämna sin mor... Hon var fortfarande alldeles för liten för att förstå.

Nancy var inte född med sådan bitterhet. Faktum är så var hon riktigt snäll förr i tiden. Nancy hade nämligen för länge sedan förlorat sin man, Erik, i en tragisk olycka...

- Erik! *snyft* Erik! 

- Livet är hemskt just nu. Jag måste ta hand om en liten, liten flicka som bara skriker hela tiden. Men hon kommer nog att bli bra arbetskraft när hon blir lite äldre. Det var ju därför jag hämtade hem henne...

Men Nancy vet att hon ljuger för både sig själv och Erik – hon tog över Wendy för att slippa vara ensam hela dagarna.
"Äsch, det är ingen ide att sitta och prata med en gravsten. Jag måste trädgårdsarbeta, förresten... Jag skulle ha gjort det i morse, det är inte kul att göra det i mörkret..."

"Lalalalalaaa... När Wendy växer upp så ska hon minsann sköra plantorna, inte jag. Min rygg klarar inte mer av det här."

Wendy låg och sov, helt omedveten om hennes hårda framtid...

Fortsättning följer (förlåt om delen blev lite för kort!)

HOPPSANSA jag glömde bort att göra Linnéa igår! I vilket fall så kommer Wendy lite senare, jag LOVAR. 

Bild på Linnéa:

Hejdå