Okej, så jag tänkte skriva lite om simmen jag spelat med på senaste tiden: Andreas Philipson. Jag vet inte riktigt om han kommer att bli en sim jag spelar mycket med eller en sån sim man glömmer bort att man ens har efter någon månad, men än så länge är det rätt kul att spela med honom! Han är en ungdom som bor i Starlight shores. Han har egenskaperna snackare, slabbig, tankspridd, bra sinne för humor och konstnärlig, och han drömmer om att bli en berömd sångare. När jag skriver om honom och hans liv kommer jag förresten att "fantisera" lite, dvs att jag kanske inte skriver exakt som det har hänt i spelet, men det är bara för att han ska få lite mer backstory och för att han ska bli roligare att spela med - och läsa om. 

När jag renoverat hans hus och var redo att börja spela med Andreas ville han direkt inleda en karriär som sångare, så efter att ha gjort lite research på internet om hur detta skulle gå till så drog han iväg till den centrala parken för att prata med en ägare för simfestivalen för att se om han kunde få lite hjälp på vägen.

Även om Andreas kom till festivalen tidigt på morgonen så var ägaren, Shane Nugen, redan där. Han var väldigt snäll mot Andreas och de diskuterade hans sångardröm tillsammans. Efter att få höra på Andreas sångröst blev Shane imponerad och sa att han skulle försöka få honom att komma någon vart, men att han just nu bara kunde ge honom uppdraget att utföra sångogram ibland och sjunga för dricks i parken.

Andreas blev helt överlycklig, och bestämde sig för att byta om till sin nya sångogram-uniform och utföra ett test-sångogram för Shane. Det gick väldigt bra och Shane verkade uppskatta det. 

Efter sångogrammet fick han en liten kick, och bad Shane om att få låna en högtalare och mikrofon från festivalens lager. Han hade nämligen bestämt sig för att improvisera lite och sjunga egna versioner av sina favoritlåtar för dricks för de familjerna som satt och hade picknick i parken. Kanske inte det mest glamourösa sångarjobbet som går att göra, men man måste ju börja någonstans! 

Han lyckades ändå få sig en ganska hyfsad publik med tanke på hur få simmar det var i parken, och de verkade tycka om vad de hörde.

Bland åskådarna fanns också... En tjuv. Som inte verkade gilla showen alls. Dock kanske det vägdes upp lite av tjejen i rosa tröja som verkade tycka att det var helt awesome. 

Han stannade kvar i parken och sjöng väldigt länge, till och med till det efter att Shane hade gått hem och slutat jobba. När Andreas slutat sjunga sms:ade han Shane och tackade honom för hjälpen med sångarjobbet. Han visste förstås att det är en lång, lång väg kvar som innebär mycket slit för att komma till toppen, men han var ändå tacksam över att han fått ta första steget - och att han i alla fall kan få lite pengar för att göra det han älskar. 

När han kom hem till sitt mysiga lilla hus igen så var han inte riktigt hungrig på middag än, trots att han inte ätit någon lunch, så han började måla istället. Konst hade också alltid varit något Andreas brytt sig om mycket, men han hade inte försökt sig på att skapa det själv innan.

... Vilket märks ganska väl på slutresultatet av tavlan. Efter att ha målat så gick han och åt middag, kollade lite på TV och gick sedan och la sig.

Nästa morgon gick han upp tidigt för att hinna laga en extra god frukost: Våfflor. Andreas är nog en av de absolut första ungdomssimmarna jag någonsin haft som inte bränner sina våfflor första gången de lagar dem... Under dagen hade han två stycken sångogram planerade, men de var båda på eftermiddagen så innan dess hade han tänkt dra till parken för att sjunga lite för dricks igen. 

Men när Andreas kom till parken den dagen fick han syn på någon i brunt, kort hår på långt håll. Han kände genast igen henne, inte bara på frisyren utan också på klädstilen och hennes avslappnade hållning, och gick fram för att hälsa - och han hade rätt, det var hans gamla klasskompis Sophia Sandwall. De hade varit bra vänner under hela gymnasiet, även om de aldrig riktigt stått varandra jättenära. När de tog studenten hade de tappat kontakten, och det här var första gången de såg varandra sen dess. Men båda blev jätteglada över att ses igen! 

Andreas och Sophia pratade med varandra jättelänge, det var som att de knappt hade skiljts åt alls. De pratade tillräckligt länge för att hinna ikapp vad som har hänt med den andra sen de sågs sist: Sophia hade gått på en konstutbildning på universitetet som hon precis hoppat av, eftersom hon kände att hon inte ville tvinga fram sin konst och mycket hellre skulle vilja satsa på en karriär inom sporten i hemstaden istället. 

Efter att ha pratat om allt och inget i parken i över två timmar var de båda hungriga, och de bestämde sig för att gå och äta lunch i staden. Efter det ville Andreas jättegärna gå till karaokebaren som låg precis bredvid restaurangen, och med lite övertalning fick han även med sig Sophia dit. 

Sophia kanske njöt lite mer av sällskapet än vad hon njöt av att sjunga karaoke, men Andreas gick verkligen in för det fullt ut och även om blandningen av deras röster inte lät så jättebra så verkade de ha väldigt kul tillsammans.

Dock var det ganska tomt med folk på karaokebaren, om man bortser från bartendern (som aldrig syntes till någon annanstans än på toan?) och en tjurig tant som buade på dem. Nåja, som sagt verkade de ändå ha kul tillsammans...

Efter att ha sjungit karaoke i någon timme behövde Andreas rusa iväg för att leverera sitt första sångogram för dagen, och Sophia skulle till en uttagning för det lokala fotbollslaget. Båda önskade varandra lycka till och gick dit de skulle. Andreas lyckades ganska bra med sitt sångogram, mest för att han var så glad över att ha blivit så bra kompis med Sophia igen, men det gjorde också att han blev lite okoncentrerad eftersom han tänkte på henne hela tiden. 

När han var färdig med sina sångogram för dagen bestämde han sig för att gå tillbaka till parken för att sjunga för lite dricks innan han gick hem igen, men då möttes han av en trevlig överraskning: Simfestivalen var igång! Han blev helt exalterad för att få se någon inspirerande sångare uppträda och ställde sig i publiken direkt, dock blev han ganska besviken av showen eftersom det mest var halvbra magiker och akrobater som uppträdde.

... Och det här är den sista bilden jag tog från min lilla spelsession med Andreas (jag tog inte så många eftersom jag först inte hade tänkt skriva om honom här). Det var alltså en häst som också verkade tycka att showen sög, så hen galopperade fram till scnenen, ställde sig mitt framför den stackars akrobaten som uppträdde och så stegrade den sig. Showens höjdpunkt.

Hoppas ni tyckte det var kul att läsa om Andreas även om inlägget blev lite kort, om ni vill läsa mer om honom sen när jag spelat lite till så är det bara att ni säger till i kommentarerna.

Nu är jag tillbaka efter min lilla semester, och bloggningen lär börja ordentligt de närmaste dagarna! Jag måste bara få installera mig lite hemma och få ordning på allt men det ska inte dröja så länge förrän allt är som det ska igen. Hoppas ni alla har haft ett bra höstlov och att ni vill fortsätta läsa min blogg nu också. :)

Förresten så har det i den senaste spelpatchen kommit med, och jag citerar EA, "förbättrad stabilitet och prestanda till macversionen". Som ni kanske redan vet har mitt spel knappt fungerat alls på senaste tiden på någon av de två datorer jag spelar på, och båda är mac. Men nu med patchen så märker jag faktiskt en otrolig skillnad med min bärbara dator! Jag har inte spelat tillräckligt mycket för att kunna bedöma om patchen har fixat alla mina problem, plus att jag inte har testat patchen med Semesterparadis och Årstider (dvs de spel som pajat allt mest för mig) installerade, men än så länge ser det vädligt ljust ut faktiskt. Det är otroligt goda nyheter för bloggen! 

Det sista jag vill ta upp innan jag börjar fila på ordentliga inlägg är att jag inte har skaffat In i framtiden än, och därmed kommer jag inte skriva något om det. Anledningen till att jag inte har skaffat det, eller ens gjort så mycket research om det alls, är att jag helt enkelt inte är så intresserad av det! Det verkar som en väldigt kul idé, men också som något som bara kommer att ligga där och skräpa utan att jag använder det när jag har testat allt innehåll. Ni som har det, tycker ni att det är värt det?

Random bild från en sim jag spelat mycket med (ignorera att han också har de där glasögonen som typ 60 av mina andra simmar har) på senaste tiden, som jag kanske kommer skriva lite om här.