Tidigare delar:

Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 9 Del 10 Del 11 Del 12 Del 13 Del 14
Del 15 Del 16 Del 17 Del 18 Del 19 Del 20 Del 21 Del 22 Del 23 Del 24 Del 25 Del 26 Del 27 Del 28 Del 29

Ingen av er kommer att läsa det här, ni vill ju bara läsa historien. Men jag vill bara säga tack. För att ni har följt Wendy så länge, för att ni har uppskattat historien. För att ni har givit mig så fina kommentarer, och för att ni har stöttat mig att fortsätta (och stått ut med min oförmåga att göra delarna i tid). Jag kommer att sakna Wendy så sjukt mycket och var faktiskt nära på att gråta när jag insåg att nu har jag skrivit klart den sista delen, och jag kommer aldrig mer få göra en Wendy-del. Fast samtidigt känns det skönt, av någon konstig anledning. Jag kommer ihåg när jag skrev del ett, så ofattbart att det var så länge sedan. Det känns som igår, men samtidigt som om det var fem år sedan. Wendy var min första historia, och det är alltid något speciellt med det första. Nu är det slut. Men jag vill att det ska sluta nu, för historien vore inte samma sak om den fortsatte efter det här. Jag hoppas verkligen att den här delen lever upp till era förväntningar!

Jag kommer dock inte kunna låta bli att smyga in Wendy lite här och var, så helt slut är det inte

- förvänta er att se henne igen. Men i en annan form.

Men tack, tack, tack, gånger en miljon.

Del 30. Avslutet.

Plötsligt börjar Andrea också gråta.

- Va?! Vad händer?! Frågar Wendy. Hon är förstummad.

- Jag... Jag hade en dotter som hette Wendy. Men hon...

Wendys hjärta dunkar snabbare än den snabbaste gallopphingsten när pusselbitarna snabbts läggs ihop i hennes huvud. Hon börjar inse: Andrea är hennes mamma....

- ... Men hon dog för några år sedan, mumlar Andrea.

Wendys hjärta stannar genast, och sedan sjunker det så att det känns som om det är ända nere vid midjan.

Det var inte hon, tänker Wendy i panik. Andrea hör till en annan familj.

- Hon blev bara tretton år... Snyftar Andrea, mest för sig själv.

Det är klart, tänker Wendy tjurigt. Det är ju så uppenbart. Jag kommer aldrig hitta min familj igen, hur jag än försöker. Hur skulle jag kunna springa in i henne, bara sådär? Det finns ingen logik i det hela, sån tur har inte jag. Hur kunde jag seriöst tro att det var min mamma...

Andrea ser hennes besvikna min.

- Va... Wendy? Vad är det?

Wendy svarar inte.

- Ååh... Såklart. Du trodde att jag var din mamma... Eller hur?

Wendy svarar inte.

- F-förlåt... Stammar Andrea. Hon får panik, hennes hjärta bultar när hon börjar inse vad hon har gjort. Hon måste ha blivit så besviken... Tänker hon.

Jag måste göra något åt det! Tänker hon i panik. Sedan säger snabbt det första som faller henne in.

- Du kommer förmodligen säga nej till det här, men... Vad sägs om att vi startar ett nytt liv tillsammans? Säger hon snabbt och ivrigt, knappt så att Wendy hör henne.

Hon stirrar chockat på Andrea. Det var då inte vad hon hade förväntat sig.

- Det känns ju som om vi båda behöver en nystart, fortsätter Andrea, lite lugnare den här gången. Hon vet att det kanske var fel sak att säga vid fel tidpunkt, men hon kan inte ångra det hur hon än försöker.

Hon räddade ju mitt liv faktiskt... Tänker Wendy långsamt. Just nu behöver jag verkligen en familj. Och vad vore bättre än en kvinna som har förlorat allt hon äger på precis samma sätt som jag?

- Visst... Det låter bra, säger Wendy och ler. Det är första gången på hur länge som helst.

Andrea skiner upp och hon kan inte heller låta bli att le. Hon hade verkligen inte trott att hon skulle ge med sig så lätt.

- Vi ska hitta ditt hus, Wendy. Vi startar ett nytt liv tillsammans. Ett normalt liv. Vi blir en familj.

- Det... Det låter som rena rama drömmen, snyftar Wendy. Men nu är det glädjetårar.

Sedan reser de sig och kramar om varandra hårt. De står och kramas hur länge som helst. De är lyckligare än de någonsin varit.

Samtidigt hos Zandra, som jobbar på

restaurangen Wendy försökte söka jobb på...

- Hallå? Det är Zandra Kellkrok...

Va? Diskarna? Strejkar de? Skojar du med mig?

- Vaa?! Tills i morgon?

- Visst, visst... Jag fixar någon tills i morgon.

Zandra lägger surt på.

Diskarna på restaurangen hon jobbar på strejkar, och hon kommer att bli av med jobbet ifall hon inte fixar en ny förrän i morgon.

Då minns hon flickan som hade sökt jobb hos henne för bara några dagar sedan. Hon som så otroligt gärna ville ha jobb...

Jag måste ge henne en chans. Man behöver ju ingen utbildning för att diska...

Zandra börjar genast ringa upp Wendy, så desperat är hon. Men ingen svarar. Istället möts hon av tonerna som säger att telefonen man ringt för tillfället är avstängd.

Då får jag gå hem till henne istället, det är mitt enda val. Om jag inte hittar en diskare tills i morgon kommer jag förlora mitt jobb...

Zandra letar upp kontaktuppgifterna på sin dator...

... och tar sedan sin bil och raketkör bort till adressen. Det kommer att chocka henne något så otroligt, tänker hon. Men förmodligen och föhoppningsvis blir hon bara glad...

Väl framme - det låg inte så långt bort som hon trodde - springer Zandra fram till dörren och ringer på. Men ingen svarar.

Kom igen nu! Någon måste väl vara hemma?! Ett småsyskon eller något i alla fall...

Men nej, hon får fortfarande inget svar.

Efter att konstant ha ringt på klockan i säkert tio minuter går Zandra in - dörren är öppen. Det är något som förbryllar henne. Om man går ut låser man väl dörren efter sig?

- Hallå?!

Men hur Zandra än letar hittar hon ingen. 

Ahh... De har en trädgård också. Hon är säkert där, det förklarar varför dörren var öppen, den här dörren är öppen och de inte hör dörrklockan...

Zandra går ut.

... Men ingen är där. Det enda hon ser är en otroligt stor gravplats, vilket gör henne otroligt ledsen. Men hon hittar även fotspår i jorden, som fortsätter upp mot skogen...

Vad lustigt... Zandra går fram för att inspektera jorden.

De ser ut att vara hennes... De är väl lagom stora för att passa en artonåring? Och det är stänk runt... Så mycket hade det inte stänkt om hon bara gick...

Vilket betyder att hon har sprungit upp i skogen och lämnat dörren upplåst?!

En halvtimme senare

- Hallå? Har jag kommit till polisen?

- Ja, vad kan jag hjälpa till med? Svarar kvinnan på andra sidan luren.

- Har ni kanske hört talas om en artonårig flicka vid namn Wendy Fork?

Hon hör hur kvinnan stelnar till.

- Ja. Hon är försvunnen sedan i förrgår, svarar hon med rak röst.

- Jag tror jag vet var hon är, säger Zandra upphetsat.

- Jaså? Muttrar kvinnan. Det hörs på hennes röst att hon inte tror på Zandra.

- Ja. Det kan nog ge er hjälp. Jag träffade henne för ett par dagar sedan.

- ...Jaså? Nu hörs det mer intresse i kvinnans röst.

- Jo... Hon hade sökt jobb hos mig. För några dagar sedan. Men hon fick aldrig jobb, hon hade ingen utbildning och några diskare behövdes inte, dessa hade vi fullt av. Hon hade inte ens gått i grundskolan. Nu har diskarna på restaurangen där jag jobbar börjat strejka, och då ringde jag henne för att ge henne ett jobberbjudande... Men ingen svarade.

- Jag bestämde mig för att gå hem till henne, men ingen var hemma och dörren var upplåst. Och ute i trädgården var det fotspår som ledde upp mot skogen... Det såg ut som hennes och som att hon hade sprungit.

- Jaha...? Det låter faktiskt rätt trovärdigt... Säger kvinnan på polisstationen.

- Ja, det måste vara så att hon sprang upp dit och gick vilse. Hon mumlade dessutom något om att hennes liv var misslyckat och att hon mådde dåligt när jag inte gav henne jobb... Hon kanske har något psykisk störning som får henne att vilja springa bort från alla tvångstankar.

- Tack för din information. Vi ska leta efter henne där.

Några timmar senare

- Mm. Vad gott det här är... Du har rätt. Äpplen är mycket godare när de är grillade. Det här med att leva i skogen kanske inte är så dumt som jag först trodde, bara man vänjer sig...

- Ja, eller hur? Vill du ha ett till?

- Gärna.

De sitter tysta och tänker över vad som precis har hänt medan de knaprar på maten.

Jag förstår inte, det är så ofattbart. En familj... Det är ju som i en saga, tänker Wendy.

- I morgon börjar vi leta efter ditt hus, säger Andrea muntert.

- Det låter toppen, svarar Wendy.

- Vad är det där för ljud?

- Lustigt... Låter nästan som en...

Wendy räknar snabbt ut att det är en...

- HELIKOPTER?! Tjuter båda samtidigt. När de kollar upp ser de, ja, det är en helikopter... En polishelikopter som börjar landa.

Två månader senare

- Okej, nu får du svara ärligt; Gillar du det här huset eller inte? Vi kan enkelt byta ifall du vill... Börjar Andrea, men Wendy avbryter henne.

- Äh, kom igen. Så kräsen är jag inte, det här ser ju ut som ett slott.

- Kom. Vi går in, säger Wendy.

När Wendy kommer in möts hon av en främmande lukt. Först blir hon förvånad, men sedan inser hon hur otroligt hemtrevligt det luktar.

- Wow...

Wendy går runt en lång stund och betraktar huset. Det är som om alla hennes drömmar har gått i uppfyllelse på samma gång (fast de har de ju nästan), så fint är det.

Efter att ha kollat runt ordentligt vänder sig Wendy mot Andrea med ett brett leende. 

- Det är underbart, mamma. Jag älskar det.

Wendy ser Andrea som sin mamma redan. De flesta tycker nog att det är lite konstigt att kalla någon man bara känt i några månader för något så stort som sin mamma, men efter att hon räddade hennes liv litar Wendy på henne mer än vad hon någonsin litade på ens Nancy.

- Skönt att höra, älskling... Svarar Andrea. Hon har också fattat tycke för huset. 

- Åh... Jag trodde aldrig jag skulle få bo i ett hus igen. Ännu mindre trodde jag att jag skulle få ha någon att dela det med, säger Andrea, tårögd.

- Det trodde inte jag heller, om jag ska vara ärlig, svarar Wendy.

De står bara och håller om varandra väldigt, väldigt länge. 

Sedan släpper de taget, för Wendy har precis insett en sak.

- Mamma! Herregud, jag har glömt berätta en sak för dig...

- Va?! Vadå?

- Jag... Jag har kommit in på en kockskola. Om bara fyra år kommer jag kunna jobba som en riktig kock på bistron här i stan!

- Men det är ju fantastiskt, gumman!

- Jag vet!

- Jag träffade också en tjej som heter Allison... Hon satt bredvid mig på provet, och hennes dröm är också att bli kock. Vi kommer jättebra överens och har precis samma humor! För första gången i livet har jag en vän...

- Åh, jag är så glad för din skull...

Nu när du läser det här är allt perfekt för mig. Som i en saga. Jag har en familj, även om det är en liten sådan, ett hus och följer mina drömmar. Även om mycket mer än hälften av alla mina drömmar redan gått i uppfyllelse.

Jag och mamma kollade upp det, och tydligen hade Sandi - min biologiska mamma - dött för inte så länge sedan på grund av psykisk sjukdom. Mamma blev helt förtvivlad och började komma med allt möjligt för att trösta mig, hon vet ju själv hur det är att förlora en familjemedlem.

Jag blev ledsen så klart, men beskedet berörde mig faktiskt inte så mycket: Jag hade några veckor tidigare åkt tillbaka till mitt och Nancys gamla hus för att samla ihop mina gamla saker och hittade en gammal låda med bilder från när jag var liten. Sandi såg så underbart glad ut, och man såg verkligen att hon älskade mig. I lådan hittade jag även dagbok hon skrev i under tiden vi fortfarande bodde tillsammans, och hon var så tapper (och bra på att skriva - jag funderar på att skriva en riktig bok utifrån det hon skrev, vid sidan av kockarbetet). Jag beundrar henne så. Hennes minne kommer att leva inom mig och den där lådan för evigt. Hon hade velat bli ihågkommen som den modigaste kvinnan i världen, och det kommer hon minsann att bli.

Mamma och jag har ju förstås dåliga dagar, dagar då vi minns allt som har hänt oss och inte orkar göra någonting. Men vi förstår varandra så bra, och den ena finns alltid där för att rycka upp den andra. Det är så underbart att någon äntligen förstår mig.

Av hela det här - hela mitt liv, menar jag då - har jag lärt mig att livet alltid kan gå vidare och att det alltid kan bli bra igen, hur hemskt det än är för tillfället. Att man måste vara stark och våga kämpa emot allt som kan tänkas dra ner en. Och om jag ska vara ärlig... Jag är glad att allt det här faktiskt hände. Hur konstigt det än låter.

S L U T 

 

TheBeauty

11 december 2012 20:27

OMG OMG, kommer typ grina snart :'(. KOmmer sakna wendy .((.

http://thebeauty.blogg.se

 

cool-lina-23.bloggplatsen.se

11 december 2012 20:28

Jag har kometerat dit blogg inlägg om låsas fantan skulle du villa läsa det det är jätte viktigt för jag vet vem det är som luras!!!

 

Annie

11 december 2012 20:33

Jättebra kapitel! Kul att historien äntligen får ett slut, även om det var ganska väntat att de skulle bilda en familj.. ;)
Men en liten fråga, vad ska du ersätta historien med? Ska du ersätta den ens?

 

TheBeauty

11 december 2012 20:33

Nu har jag läst klart delen och jag kan bara säga att det är typ det bästa inlägget du har skrivit i historien! (:

http://thebeauty.blogg.se

 

Saga, ALLT OM SIMS

11 december 2012 20:33

Åh vilken fin del, och bra slut! Bra att du inte gjorde Andrea till hennes riktiga mamma, det hade blivit för perfekt :) Du är så duktig på att skriva Fanta!

http://alltomsims.blogspot.se

 

TheBeauty

11 december 2012 20:36

Just det, vad hände med de där älvorna som sa att wendy och nån annan var typ ihoplänkade? :S

http://thebeauty.blogg.se

 

Rollokolan

11 december 2012 20:37

KOmmer sakna henne, det var den bästa sims-historien du någonsin gjort! :) Hoppas att Drömmar blir lika bra, den har ju inte kommit så långt ännu.

 

kiwi

11 december 2012 20:40

åhåhåhå gud va bra fanta!!!!! :D Men vad hände med alice ( hunde) och den andra??? och kan det inte komma en sesång 2!!!!! då kanskje Wendy har en man ... bara förslag!!!

 

Sims3 tjejen

11 december 2012 20:40

Kommer att sakna Wendy. Bästa delen i denna historia!!!

http://Sims3tjejen.bloggplatsen.se

 

MIG!

11 december 2012 20:40

Gud vilken bra del ÄLSKAR DIN BLOGG :P Önskar att Wendy aldrig tar slut men nån gång måste det ju. Riktigt lång del, men det var ju sista.. Hoppas det blir mer historier :)

 

SPRINGER DU MED ARMEN??!

11 december 2012 20:56

AZUM!!! ADESGTKFMDKGT KOMMER SAKNA WENDY!!!!!! Mer Nattens Konsekvenser? :o

http://xthesimsx.bloggplatsen.se

 

Tilda

11 december 2012 21:18

Det svider ju till i ögonen! Har varit med sedan du började den. Men du kan ju alltid göra ett inlägg vad som hände sedan lite kort!
Kram Tilda

 

Yaren

11 december 2012 23:05

OMG! Jättebra slut! Men.. Det svider i ögonen så att jag är nära på att gråta :(
Kommer sakna Wendy, Visste du att första gången när jag läste din blogg började jag direkt läsa "Historien om Wendy" del 1. Jag fastnade direkt!
Jag önskade att hon kunde få träffa sin biologiska mamma, det är sorgligt, att inte få se sin mamma mer...

http://thesimss.webblog.se

 

Rose

11 december 2012 23:06

DET VAR OTROLIGT FANNY TACK FÖR WENDY DU ÄR BÄST OKEJ <3

 

N O R A

12 december 2012 06:36

GUD VA BRA!!!!!!!!!!!!!!!!!

http://noraslifeee.blogg.se

 

Sindra

12 december 2012 06:59

Så vacker och bra! Jag kommer verkligen sakna Wendy.

http://Sindraspecial.bloggplatsen.se

 

Sims3 tjejen

12 december 2012 07:41

Man kan inte klicka på del 29

http://Sims3tjejen.bloggplatsen.se

 

Hedda, TheSimsTrio

12 december 2012 10:52

Verkligen helt sjukt bra! Kommer sakna Wendy väldigt mycket, det var en av de många bästa sakerna med den här bloggen. Tyckte även att det var, kanske inte bra, för det var ju så klart hemskt för Sandi, men det gjorde historien mer realistisk. Tyckte inte Wendy kunde ha fått ett bättre slut! :)

http://thesimstrio.bloggplatsen.se

 

Ida

12 december 2012 15:43

Jag grät i slutet! Otroligt fint skrivet!! <3 :')

http://Horszes.bloggplatsen.se

 

Ida

12 december 2012 16:17

Hej vad dum du är du sitter och skriver massa elaka kommentarer nu förlorade du en läsare på din blogg...SYND

http://horszes.bloggplatsen.se

Fanny

12 december 2012 18:26

Lägg ner. Sluta vara någon du inte är. Du är samma person som "Cool-lina23" (tvivlar på att det är du som är hon), och Sims3tjejen.

 

Sims3 tjejen

12 december 2012 16:22

Du har rät Ida så här skrev du i en av dina komentarer:HAHAHAHHAHHAHAHA, tack för att du gjorde min kväll! Jag sitter seriöst och vrider mig av skratt av din kommentar.

För det första kan du inte ens stava till "Låtsas", "Uppdatera" och har en massa grammatikfel. För det andra är det VÄLDIGT uppenbart att det inte är du som skriver de där kommentarerna, för den personen skriver bättre än du och skulle inte erkänna på det sättet med bloggadress och allt - eftersom det är väl känt att alla bara kommer att gå emot en. Plus att din IP-adress inte stämmer överens med den Sara, som fått en låtsas-kommentar, gav mig - och Sara är en aning pålitligare än vad du är. Så jag tror inte att det är någon idé.

Ha så kul när alla kommer och ger dig käftsmällar, och tack för att du orkade ta dig tid att underhålla mig! :)
Du är så elak
Sluta annars förlorar du en till läsare
Bbbuuuuuu

http://sims3tjejen.bloggplatsen.se

Fanny

12 december 2012 18:25

Jaha, så nu ser man att det är DU som har skrivit kommentaren jag svarade så otrevligt på?! Ni har samma IP. Tycker inte att du ska anklaga mig för att vara elak när du gör precis samma sak.

 

Annis

12 december 2012 17:41

Jag är alldeles gråtfärdig jättebra♥

 

Fanta

12 december 2012 18:34

LYSSNA ALLIHOPA! De senaste kommentarerna från Sims3tjejen och Ida (de som klagar på att jag är otrevlig) är INTE dem egentligen! Kommer att ta upp detta i ett inlägg, så att alla vet.

Men tack så sjukt mycket för de snälla kommentarerna!

http://FantaSims3.bloggplatsen.se

 

Sindra

12 december 2012 18:51

Alltså.. det är lite dumt att man bara kan skriva in någons URL och låtsas vara dem! HELT otroligt!

http://sindraspecial.bloggplatsen.se

 

queenofsims

12 december 2012 19:33

Jättebra och fin del! Sjukt synd att historien om wendy är slut nu :(

http://queenofsims.blogg.se

 

Lollo:D

12 december 2012 20:19

Jätte bra avslut Fanta:) Du är ju grym på att komma på slut. Kommer sakna Wendy eftersom det har blivit en av mina favoriter av alla dina historier:) Kommer att sakna den:) Men kommer du att komma med någon mer historia?
Tack för en bra berättelse:D

http://wwwlollosblogg.blogg.se

 

Me

12 december 2012 20:20

Oj, det var faktiskt inte som jag väntat mig...

Så synd att den slutar... ):

http://minblandning.blogspot.se

 

SMER

12 december 2012 21:06

Jätte bra!!!!Men bara en liten fråga,kommer det en video blogg om när du spelar SIMS eller något? För länge sedan sa du typ att det skulle komma en (du gör som du vill och jag vill inte att du ska känna press eller något)Älskar din blogg puss puss<3<3<3

 

PrincessTilda

12 december 2012 21:11

Jag: Poliser... Ett brott har begåtts på fantasims3.bloggplatsen.se, vänligen kom hit genast.
Poliserna: VAD FÖR BROTT DÅ?!
Jag: För Bra Skriven BerättelseDel. Hon ska spärras in på livstid och bara skriva berättelser åt mig. Hejdå.

 

Nora, prosimmers

12 december 2012 21:13

Så duktig du är!
Måste berömma dig..
Så bra del alltså, upp till mina förväntningar, så bra citat om man säger så.
Saknar Wendy REDAN NU :)

http://prosimmers.bloggplatsen.se

 

Elli

12 december 2012 21:59

Neej, det får inte vara slut! :'( Kommer sakna Wendy..
Okej, jag trodde faktiskt att Andrea var Wendys mamma, hade glömt bort att den biologilogiske hette Sandi, heheh.. ;)
Men du Fanta, du har nog glömt tjejerna som man såg i senast del 21 (tror jag i alla fall var senast man såg de)!! Vad hände med dom? :OO

http://MaybeCrazy.bloggplatsen.se

 

Ida

12 december 2012 22:21

Vill bara säga att (trots att Fanta redan har sagt det) att det inte är JAG som har kommenterat, btw varför skulle jag kommentera under min egna kommentar, en dålig kommentar när jag precis skrivit bra?! Så du som kommenterat - jag antar att du kanske kallar dig Laura vissa fall om det är du - tänk lite om du ska ta någon annans adress och sänka deras rykte... Btw så kanske du ska tänka på att bloggarna kan se IP-nummer OCH spåra dig...

Till Fanta: tack så otroligt mycket för att du uppmärksammade fejkkommentaren och dessutom sa till mig så att jag kanske inte stod som ett fån!! Uppskattad <3

http://Horszes.bloggplatsen.se

 

Jossa :)

13 december 2012 15:38

Såååå bra berättelse! Love it ^^

http://hopeindecember.blogg.se

 

Yolanda

13 december 2012 18:15

Hjälp vad bra!!!
Synd att det är slut D;
Men, men... allt är bra så länge det varar

 

Anonym

14 december 2012 06:40

Hej gillar din blogg

Fanny

14 december 2012 08:00

Haha, försök inte. Du är samma person som har skrivit typ tre hatkommentarer mot mig... Du kommer att IP-blockas, det är inte okej längre.

 

Amanda

14 december 2012 11:17

Du kan ju skriva en berättelse som heter Sandis dagbok eller något.

http://Mylifeasasim.bloggplatsen.se

 

Sara

14 december 2012 13:09

Åh, du rundade av hela historien jättefint! :-) I övrigt har jag skickat ett mail till dig, vore toppen om du kunde svara på det asap. :)

http://simsdeluxe.bloggplatsen.se

Fanny

14 december 2012 15:10

Svarat! :) Tack för mejlet.

 

natta

14 december 2012 17:27

kan inte du uppdatera oftare please?

http://nattacarro.bloggplatsen.se

Fanny

14 december 2012 18:54

Jag uppdaterar så ofta jag kan, och för tillfället har jag väldigt mycket att göra och hinner helt enkelt inte blogga så mycket.

 

Mig

14 december 2012 19:10

Vilken fin bärättelse

 

Lovisa

14 december 2012 20:23

Först vill jag säga att du fixat slutet jättebra!

Men jag undrar varför det alltid ska vara något bråk på gång?! Kopiering, och nu att förstöra andras rykte genom att låtsas vara någon annan! Vem börjar med allt?! Och är det "kul" på något sätt?!

http://www.tecknaren.devote.se

Fanny

14 december 2012 20:30

Haha, ja du... Alltid är det bråk här. Börjar tröttna på det, så snart blir det väl ett sånt där "Arg och ledsen"-inlägg igen fast hundra gånger värre xP

 

SimsLive

15 december 2012 09:39

Jätte bra slut!:-D Du är värkligen jätte bra på att skriva historier!

Men jag undrar bara vad som hände med att Wendy och några andra var "sammanlänkade" Det var typ en tjej som hette Alice som kom till henne och sa det? Försvann bara det eller?

http://Simslive.bloggplatsen.se

 

SMER

15 december 2012 13:38

Dumma dumma "Sims3 tjejen" Fanny är jätte duktig och hon är ju snällare en du! Men förhoppningsvis tar inte Fanny åt sig så mycket av det du skrev! Fanny du äger jag tittar in på din blogg heeeela tiden<33333333

Fanny

15 december 2012 14:07

Som sagt, den senaste kommentaren från Sims3tjejen var inte hon som skrev. Men tack :)

 

Nora, prosimmers

15 december 2012 14:47

Har skickat ett mail till dig :))

http://prosimmers.bloggplatsen.se

 

lalilai

18 december 2012 21:11

Minns när jag hittade den här... Den var lite skum ett tag, med de där älvorna, men som helhet är det nog din bästa historia, och alla dina historier är väldigt bra! :) Du rundade av det hela fint. Det är ofta man inte kan få stopp på det, om du förstår vad jag menar. P:

http://simsa-si.bloggplatsen.se

 

Ida

19 december 2012 17:48

Så himla bra!! Äskar dina serier dem är så sjukt bra och du är jätte duktig på att skriva. Men jag undrade bara (Jag kanske missade detta men ändå :D) vart tog det där med sammanlänkningen vägen?? Det bara försvann eller vad man nu ska säga, eftersom det kom och det var ju typ att om dem inte sammanlänkade personerna skulle något hemskt hända, jag bara undrade om du glömde det, valde att inte skriva mer om det eller om jag bara helt enkelt har missat det
Vara typ bara det jag tänkte säga

http://sims3ida.blogg.se

 

Anonym

6 januari 2013 16:07

Ärligt, vad hände med hennes riktiga mamma?
Jag tycker det skulle vart bättre om "Andrea" var Wendys riktiga mamma, plus, du skrev förut att Andrea numera kallade sig Andrea typ så det var ju inte hennes riktiga namn, vilket var hennes riktiga namn då?

Alltså varför hoppade du helt plötsligt fram 2 månader? Vad hände när helikoptern landade?
I övrigt var den väl ok. Gillar nog Nattens konsekvenser mest.
I den här så var det så mycket allvar, så mycket dåligt som hände, du skrev till och med om ett självmord! Såna berättelser gillar inte jag så mycket iallafall. Drömmar, där gillar jag inte Hailey eller Jason. Nattens Konsekvenser e bäst.

http://mysimspage.blogg.se

 

Anonym

6 januari 2013 16:08

Bra att de var lyckliga i slutet iallafall..

http://mysimspage.blogg.se

 

Albin

5 februari 2013 20:10

Så, nu har jag läst hela berättelsen. Du borde bli författare nån gång :) ast tycker att du borde berätta om vad som hände med tjejen som sa att Wendy och CO var sammanlämkade. Bästa bloggen ever

 

Jonas

9 maj 2013 10:24

Jag saknar Wendy!

http://jonasbelf.blogspot.se

 

Mely

20 maj 2013 23:12

Den sista delen var super bra! Jag är en sådan person som inte tål olyckliga slut, och hoppades under hela historien att hon skulle återförenas med sin mamma. Men du fick till slutet bra!:D

 

Juniior

17 juli 2013 05:52

Åh, jag blev fan tårögd o shit. typ suttit, va kan de varit, 3 timmar kanske o läst igenom hela jävla berättelsen från del 1 till slutet. den va väldigt bra :) Speciellt slutet :)

http://efterblivenblondin.blogspot.com

 

Bullen

30 juli 2013 16:20

Gud va bra!!!!

 

ettisss

3 januari 2014 23:05

Gud vad sorglig! Jag trodde att hon skulle återförenas med sin mamma som älskat henne så mycket och att dem skulle träffas. Synd för Sandi ;( men jag tycker historien var riktigt bra! Men vad hände med Alice och hon där andra?

 

HannaCM

17 februari 2014 18:45

Hej! Gud vad bra berättelse. Har bara lite frågor. Vad hände med dom där flickorna, tror en av dom hette Amelie? Men som sagt vad hände med dom? Vilka var dom? Och hur fick dom pengar till det där fantastiska huset? Jag är lite nyfiken. Men superbra berättelse :)

http://hannacm.bloggplatsen.se

 

HannaCM

17 februari 2014 18:58

Tänkte bara säga att jag skrev fel URL men nu är det rätt ;)

http://hannacmsims3.bloggplatsen.se

 

Mig

9 juli 2014 17:48

Andra gången jag läser den här historien, den är så fin! :)<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad sjukt att några av er fortfarande kollar in här.    Alltså, jag vill börja med att verkligen be om ursäkt att jag bara lämnat bloggen att stå och damma när flera av er väntat på att jag ska komma tillbaka. Jag har helt ärligt inte vetat v...

... Och så gick det ett ganska bra tag utan att jag uppdaterat ordentligt. Igen.   Det är väl egentligen samma anledningar som vanligt, har liksom inte så mycket sug att skriva något just nu, och har inte haft det på länge. Jag har liksom massa a...

    Vet inte hur kul ni tycker det är att läsa om trean nu när fyran kommit ut, men jag har fortfarande inte skaffat den så det här är egentligen allt jag har att komma med.    Alexander fick sig en ny hårfärg, eftersom jag, som jag sagt någo...

Nu har det varit lite tomt här ett tag, men jag har haft väldigt mycket annat för mig och inte riktigt orkat eller hunnit spela sims, särskilt inte blogga om det. Hoppas det är okej!   Idag släpps äntligen The sims 4 i Sverige! Har ni det än? ...

Nu har det släppts en ny trailer för The sims 4, vars release verkligen börjar närma sig nu!      Tänker ni köpa det? ...